SM4SXQ/LA2MRA

 

SM4SXQ/LA2MRA

Jag har som nämnts tidigare både signalerna SM4SXQ och LA2MRA. Den senare signalen kommer att höras mest från mitt barndomshem vid Varaldsjön i Norge.

Radiointresset började tidigt som SWL på mellanvåg och kortvåg. Radio Luxemburg hörde ju alla på och sedan fanns ett norskt radioprogram på kortvåg som hette "postkassen" där norska anhöriga kunde skicka hälsningar till sina sjömän. Sedan dök den stora bomben upp "Radio Nord" oj va´ bra och vilken musik sen. Alla dessa jinglar man aldrig glömmer och listorna förstås. Man trodde man var i himmelriket nästan i ett par år, sen var det slut, vi yngre radiolyssnare stod  nästan i givakt på en stol med örat intill radion på vägghyllan och lyssnade på sista sändningsminuterna från Radio Nord, usch va´ trist. Återstod Luxemburg och dom imponerade när dom efter en insändartävling på den tiden talade om att dom sände med över 1 million watt. Man trodde inte sina öron.

Den första egna radion, med möjlighet att sända, var en PR-radio av märket Tokai med gummierade kanter på fronten och 6 kanaler AM och året var 1968-69. Uj, vilken aktivitet det var då, man hörde andra stationer jämt och på AM hörde och körde man nästan allt. Sedan var man radiobiten på riktigt och som det ser ut för all framtid. Efterhand plöjde man igenom de flesta PR-apparater som Zodiac, Hygain, Lafayette, Kraco, SuperStar, President m.m. Och flera mottagare Sommerkamp/Yeasu etc. Däremot användes aldrig slutsteg, antenner blev ett hett engagemang och är så än idag.

Dagens innehav av stationer är en brokig skara då man har en benägenhet att spara det mesta av de "gamla kära" stationerna med tillbehör. Till dessa hör Kenwood TS-820 line, Kenwood TS-140S line, Kenwood TS-430S line, Kenwood TS-700, Kenwood TS-700G, Kenwood TR-9000, Kenwood TR-751E, Kenwood TR-851E,  Icom IC-735, Icom IC-756ProIII, Icom IC-245E, Icom IC-271E, Yeasu FT-100DSP, Yeasu FT-1802, några handapparater Icom IC-T3H, Icom IC-E7, Yeasu FT-11R m.m.

Användning av dessa stationer sker med jämna mellanrum för att hålla dom någorlunda i trim, men dock inte så ofta som man skulle vilja. Det svåraste att hålla igång är nog VHF-stationerna, på grund av låg aktivitet blir dessa oftast stående i mottagningsläge.

Till alla gamla grejer har utvecklingen sett till att datorn kom in i bilden, med allt vad det innebär. Som tur är har man i alla fall där lyckats göra av med så gott som allt gammalt. Några sorter har ju passerat genom åren exempelvis, Sharp, Atari, VIC20, Commodore64, Commodore128, IBM 286, IBM 386, Intel 166MMX, HP, Dell m.fl.

Tänk alla kopplingar man gjort mellan datorer och radiostationer genom åren. Allt för att köra Packet, APRS, PSK, ROS, RTTY, SSTV och dessutom olika loggprogram. Listan kan göras lång och mycket av förfarandet har man dessutom glömt bort.

Tillbaka till antennerna, dessa är ett bidrag till en ständig följetong av funderingar och flera våndor. Olika projekt som alltid är på gång, mätningar, beräkningar, otaliga vändor ute på gården för att kolla olika möjligheter och lägen. Sedan följer en tid där man hamnar i en beslutsvånda och får en oerhört lång startsträcka för att få nånting gjort. Plötsligt blir man väderberoende, "bara det blir bättre väder nu så..." "till helgen ska det bli av..." osv. Till slut går våren, sommaren, hösten och i novembers snålblåst och snödrev börjar man äntligen reagera. Då blir det antennuppsättning av. Radioamatörer är nog också det ända släktet som går runt hos andra och tittar upp i skyn för att se eventuella trådar som kan sticka iväg åt olika håll, och fundera på varför.

 

 

Fortsättning följer...

Här växte jag upp, i ett finntorp med anor från mitten/slutet av 1600-talet.

Where I grew up, in a farm from the middle of the 1600s.

 

Här bor jag nu, närmast älven. Huset byggdes som norsk tullstation under mitten av 1600-talet.

Where I live now, near the river. The house was built as an Norwegian custom station during the middle of 1600s.